IT Apoteket i samarbete med Look for diagnosis presenterar
Genom en omfattande litteratur och den senaste medicinska termer, vi ger en automatisk matchning metod för rankningen mer än 4.000 sjukdomar från medicinska symtom på fem olika språk
Sök på dina symptom här
Visar inlägg med etikett Prepandix. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Prepandix. Visa alla inlägg
tisdag 1 september 2009
onsdag 29 april 2009
Svininfluensan - vi har Tamiflu
Svininfluensan, eller H1N1, som drabbat människor i Mexiko och USA är ännu så länge inte klassad som en pandemi. Om den skulle spridas i en sådan utsträckning finns goda hopp om att tillverka effektiva vaccin.
- Det finns tre stycken godkända så kallade mock-up vaccin som kan ställas in så att de innehåller det aktuella H1N1-viruset, säger Charlotta Bergquist, utredare på Läkemedelsverket.
Eftersom det inte går att veta innan en pandemi bryter ut vilken influensasträng det kommer att röra sig om är det metoder och tillverkningssätt som är godkända. I och med att de produktionstekniska delarna är klara går det snabbare att börja tillverka ett nytt vaccin än om processen skulle börja från noll.
Ett av företagen som innehar godkännande för ett sådant vaccin är GSK. Deras vaccin Prepandix är utprövat med redan kända virusstammar men kan ställas om en pandemi med H1N1 bryter ut.
- Om WHO, eller något av de länder vi har avtal med om att tillverka vaccinet åt, som till exempel Sverige, anser att det handlar om en pandemi så kan vi börja tillverkningen, säger Hillar Kangro, medicinsk rådgivare på GSK.
Prepandix fick godkänt av EMEA i maj förra året. Det bygger på ett adjuvantsystem som gör att det bara krävs en liten mängd viruspartiklar för tillverkningen.
Om en pandemi väl konstateras har företaget en fabrik i Tyskland redo för produktion. Själva adjuvansen tillverkas i Belgien och det är därifrån de färdiga vaccinen kommer att levereras till övriga länder.
- Själva produktionen tar tre månader och hur snabbt vi kan starta upp beror på hur snabbt vi får tillgång till de rätta virusstammarna från WHO:s laboratorier. Vi har löpande kontakter med dem just nu, säger Hillar Kango.
Enligt både WHO och Smittskyddsinstitutet talar det mesta för att de antivirala medlen, Tamiflu (oseltamivir) och Relenza (zanamivir) har effekt även mot svininfluensan, men det finns inga studier som visar hur det fungerar i praktiken.
- Det finns tre stycken godkända så kallade mock-up vaccin som kan ställas in så att de innehåller det aktuella H1N1-viruset, säger Charlotta Bergquist, utredare på Läkemedelsverket.
Eftersom det inte går att veta innan en pandemi bryter ut vilken influensasträng det kommer att röra sig om är det metoder och tillverkningssätt som är godkända. I och med att de produktionstekniska delarna är klara går det snabbare att börja tillverka ett nytt vaccin än om processen skulle börja från noll.
Ett av företagen som innehar godkännande för ett sådant vaccin är GSK. Deras vaccin Prepandix är utprövat med redan kända virusstammar men kan ställas om en pandemi med H1N1 bryter ut.
- Om WHO, eller något av de länder vi har avtal med om att tillverka vaccinet åt, som till exempel Sverige, anser att det handlar om en pandemi så kan vi börja tillverkningen, säger Hillar Kangro, medicinsk rådgivare på GSK.
Prepandix fick godkänt av EMEA i maj förra året. Det bygger på ett adjuvantsystem som gör att det bara krävs en liten mängd viruspartiklar för tillverkningen.
Om en pandemi väl konstateras har företaget en fabrik i Tyskland redo för produktion. Själva adjuvansen tillverkas i Belgien och det är därifrån de färdiga vaccinen kommer att levereras till övriga länder.
- Själva produktionen tar tre månader och hur snabbt vi kan starta upp beror på hur snabbt vi får tillgång till de rätta virusstammarna från WHO:s laboratorier. Vi har löpande kontakter med dem just nu, säger Hillar Kango.
Enligt både WHO och Smittskyddsinstitutet talar det mesta för att de antivirala medlen, Tamiflu (oseltamivir) och Relenza (zanamivir) har effekt även mot svininfluensan, men det finns inga studier som visar hur det fungerar i praktiken.
onsdag 18 februari 2009
Recept kan hämtas i annat EU land - IT Apoteket
I det största internationella sjukvårdsprojektet någonsin ska patientdatajournaler i hela EU utvecklas så att läkare snabbt får uppgifter om patienter i andra länder. Systemet, Epsos - Smart open service for european patients - kommer att testas i mindre skala redan nästa år.
För läkarnas del innebär införandet av Epsos att journalföringen blir mer mallad. Kodning blir A och O för att informationen ska kunna översättas och bli förståelig för fler. Framför allt är det kodsystemen ICD och Snomed som måste få bättre genomslag i journalerna.
– Långa beskrivande texter kommer inte att fungera längre. Journalerna får en helt annan karaktär när de ska delas med andra. De blir mer mallade och koderna viktigare. Det här är en förändring som landets läkare kommer att se inom de närmaste åren, säger Daniel Forslund, departementssekreterare på socialdepartementet och ordförande för hela Epsos-projektet.
Recept kan hämtas i annat land
Efter godkännande från patienten ska läkare i EU-länderna snabbt kunna få upp en patientdataöversikt med grundinformation om patienten, oavsett var denne befinner sig. Journalöversikten kan förutom personnummer innehålla uppgifter om exempelvis kroniska diagnoser, läkemedelslista, intolerans eller allergier. Information som kan vara nödvändig för att undvika felbehandling.
Behovet av ett gemensamt europeiskt IT-system för sjukvården blir tydligt när EU inför patienträttighetsdirektivet som innebär att patienter kan söka vård fritt inom hela EU.
– Vårdinstanser i hela EU måste då kunna utväxla information och återkoppla till varandra på ett smidigt sätt. Men det kan även innebära att läkare i exempelvis Sverige kan skriva ut e-recept som sedan kan hämtas ut på apotek i ett annat EU-land, säger Daniel Forslund.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
